”Dags att strama åt pandemistimulanserna”

Den nytillträdda chefen för Riksgälden Karolina Ekholm tycker det är dags att strama åt pandemistimulanserna.

Generella stödåtgärder som främjar kreditgivning och därmed skuldsättning är knappast motiverade längre, säger hon i ett anförande inför riksdagens finansutskott.

Hon pekar i sitt anförande bland annat ut minskad likviditet på marknaden för statsobligationer, bland annat till följd av Riksbankens stödköp, som ett problem.

Hon får medhåll av chefen för Finansinspektionen (FI), Erik Thedéen.

– Nu tror jag att det är viktigt att vi kommer ur den här typen av tillgångsköp, säger han i ett anförande där han bland annat tar sikte på Riksbankens stödköpsprogram.

”Hushållen är väldigt känsliga”

Enligt Thedéen har riskerna med hushållens skuldsättning ökat i pandemin och han ser det framförallt som en makroekonomisk obalans. Och han säger att var tredje låntagare skulle få stora problem om bostadspriserna skulle falla med 28 procent och börsen med 35 procent – det vill säga om de prisuppgångar som ägt rum under pandemin skulle raderas ut.

– Hushållen är väldigt känsliga för prisnedgångar, säger han.

För att komma åt problemet behövs utöver kapitalkrav, amorteringskrav och bolånetak även ändringar i skattesystemet, anser Thedéen.

– Kombinationen av en mycket låg fastighetsskatt och höga ränteavdrag gör att man gynnas av skattesystemet när man belånar sig.

Han lyfter även den kraftigt ökade skuldsättningen inom sektorn kommersiella fastighetsföretag.

Större sårbarheter

Riksbankschefen Stefan Ingves deltar också i utfrågningen. I sitt anförande trycker han på att pandemin har tryckt upp priser, ökat skuldsättningen och förstärkt riskerna på den kommersiella fastighetsmarknaden.

– Tidigare sårbarheter har blivit större, säger han.

Han pekar på hur exempelvis mer e-handel och distansarbete i förlängningen leder till fler vakanser, lägre hyresnivåer och fallande fastighetsvärden.

Ingves beskriver hushållens höga skuldsättning som en särskilt stor risk, med en bolånestock på cirka 4 000 miljarder kronor.

– Det innebär att om räntan stiger så påverkas väldigt många väldigt fort. Då kommer många hushåll behöva dra ned på sin konsumtion.

Enligt Ingves kan det både slå mot tillväxten i Sverige, men också mer specifikt ”fallande bostadspriser”.

Räntebesked nästa vecka

De växande obalanserna i svensk ekonomi måste hanteras, anser Ingves. Han pekar bland annat på behovet av skatte- och bostadspolitiska åtgärder.

Riksbankens nästa räntebesked kommer nästa vecka. Inför detta har marknaden börjat räkna med att Stefan Ingves och hans direktion höjer styrräntan från noll redan i år och därmed tar rygg på mer hökaktiga centralbanker i länder som USA, Storbritannien och Norge.

Enligt senaste räntebeskedet från Riksbanken räknar direktionen med att inte behöva höja räntan förrän i slutet av 2024.

Relaterade artiklar

Back to top button