Fler konkurser i Sverige än i övriga Norden

Sverige är värre drabbat av konkurser än övriga länder i Norden under pandemin. Samtidigt blir sommaren avgörande för en eventuell ny konkursvåg i höst.

Coronapandemin har satt världsekonomin i kris. Och för svensk del står det och väger – ska en ny våg av konkurser slå till mot landets företag när sommarens semestrar är över.

– Det kan bli kritiskt nu direkt efter sommaren, säger Henrik Hargéus, risk- och kreditexpert på affärsinformationsföretaget Bisnode.

Enligt honom har företag inom turism-, restaurang- och besöksnäring en stor del av årsomsättningen kopplad till sommaren. Frågan är nu om de utsatta branscherna kommer att få de intäkter de behöver för att överleva.

– Det kommer att bli en ökning av konkurserna under hösten. Men hur stor ökningen blir vågar vi inte sia om, säger Henrik Hargéus.

Han säger att företagens förmåga att anpassa sig till de nya förhållanden som pandemin medfört kommer att avgöra om de överlever. I södra Sverige handlar det om att många företag är beroende av utländska besökare från Danmark, Tyskland och Nederländerna. Och längs den norska gränsen finns beroendet av grannlandet.

– Det finns viss inhemsk turism, men det är tveksamt om svenska turister kan kompensera för intäktsbortfallet.

Färsk statistik från Bisnode som vi tagit del av visar att antalet konkurser under årets sex första månader, jämfört med förra året, har ökat betydligt mer i Sverige än i övriga nordiska länder. I Sverige var antalet konkurser 3786 under första halvåret i år, en ökning på 16 procent jämfört med motsvarande period förra året. I Norge var motsvarande siffror 2865 konkurser, en ökning på 1,8 procent och i Finland var ökningen 11,3 procent till 887. I Danmark minskade konkurserna med 36,4 procent, till 2820 stycken.

– I samtliga länder har regeringarnas stödpaket gett effekt. Hade vi inte haft stödpaket i Sverige hade konkurserna förmodligen var mycket fler, säger Henrik Hargéus.

Danmarks minskning av konkurser beror sannolikt på att landet haft större stödpaket till företag än vad Sverige har haft.

– I Danmark finns kanske en risk att det blir ett bakslag när stödpaketen tar slut. Man kan ha skjutit problemen framför sig.

Trots den kris som pandemin medfört visar viss konkursdata från Bisnode att det ännu inte ser lika illa ut som under finanskrisen 2008. Det handlar då om den så kallade konkurskvoten som visar antalet konkurser i förhållande till antalet aktiva företag. För att Sverige ska komma upp till samma nivå som under finanskrisen skulle antalet konkurser nu behöva vara cirka 200 per vecka. Men som högst har det hittills varit runt 150 per vecka.

När det gäller frågan om vilka svenska företag som gått i konkurs i år så uppger kreditinformationsföretaget UC att det i många fall handlar om företag som brottades med problem även före pandemin.

– Första vågen konkurser slog mot bolag som redan innan hade dåliga resultat, säger Richard Damberg, ekonom på UC.

Enligt honom kan fallet i bruttonationalprodukten på ungefär 10 procent i euroområdet, som Konjunkturinstitutet prognostiserat, slå bredare mot företag i höst.

Specifikt nämns att företag inom kultursektorn, besöksnäring och detaljhandeln, där exempelvis klädaffärer haft det tufft redan innan pandemin, är i riskzonen.

Richard Damberg nämner också att, vid sidan av de bolag inom exempelvis besöksnäringen som normalt har sin starkaste period under sommaren, också finns en fara för de bolag som normalt har låg aktivitet på sommaren.

– Många små- och medelstora företag har det tufft likviditetsmässigt under sommaren när man inte fakturerar. Och det är klart att om intäkterna rasar även till hösten så får de företagen det tufft, säger Richard Damberg.

Relaterade artiklar

Back to top button