Det här är sanktionshoten mot Ryssland

Nya sanktionspaket mot Ryssland diskuteras just nu i väst, ovanpå de sanktioner som redan har införts efter Rysslands annektering av Krim 2014.

Men de mest kännbara straffåtgärderna ser osannolika ut, enligt SEB-strategen Per Hammarlund.

Tanken är att sanktionsplanerna ska avskräcka Vladimir Putins Ryssland från ytterligare angrepp på Ukraina – grannlandet i söder där det sedan den ryska annekteringen av Krim 2014 pågår strider mellan ukrainska regeringsstyrkor och separatister med ryskt stöd, som på åtta år krävt cirka 14 000 dödsoffer.

USA är pådrivande i sanktionssamtalen, medan det går att utläsa en viss tvekan i flera EU-länder. Däribland i Tyskland, som är direkt beroende av rysk gas för sin elproduktion.

Mot Putins inre krets

Storbritannien – som redan infört sanktioner mot 180 ryssar och 48 ryska organisationer och företag sedan 2014 – spelar en avgörande roll i arbetet med att ta fram ett gemensamt beslutsunderlag inför sanktioner. Inte minst då London i princip sedan Sovjetunionens fall 1991 haft en strid ström av stora ryska investeringar.
Ryska förband deltar just nu i en omstridd gemensam militärövning med grannlandet Belarus. © Rysslands försvarsdepartement/AP/TT Ryska förband deltar just nu i en omstridd gemensam militärövning med grannlandet Belarus.

De nya sanktioner det skissas på tar enligt tidningen Financial Times sikte på Vladimir Putins inre krets, de så kallade oligarkerna och deras familjemedlemmar. Där kan det bli frågan om inreseförbud och frysta tillgångar i väst.

Det diskuteras enligt den vanligen välunderrättade tidningen även en svartlistning av systemviktiga ryska banker, som Sberbank, VTB, Gazprombank, och möjligheten att helt stänga ute Ryssland från det internationella betalningssystemet Swift – ett sanktionsvapen som användes mot Iran 2012.

Andra förslag som cirkulerat är att helt förbjuda västliga investerare att köpa ryska statspapper eller att USA rakt av förbjuder finansiella transaktioner i dollar med ryska företag.

Stänga ute Ryssland från Swift

Vissa EU-länder ska även ha föreslagit att stänga av Ryssland från möjligheten att använda sina dragningsrätter i Internationella valutafonden (IMF), rapporterar Financial Times.

Ett annat sanktionsspår är det som USA använt mot kinesiska Huawei, det vill säga ett förbud mot export av teknik, mjukvaror, komponenter och annan strategiskt viktig utrustning mot vissa ryska företag.

Sanktioner som stänger ute ryska banker från marknaden eller slänga ut Ryssland från Swift-systemet skulle snabbt drabba rysk ekonomi hårt. Men priset skulle bli för högt för Västeuropa, som är beroende av att kunna köpa rysk gas och och olja, enligt Hammarlund.

– Jag ser det som osannolikt i närtid, säger han om dessa typer av mer långtgående sanktioner.

”En väldigt sannolik sanktion”

Mer realistiskt är enligt Hammarlund att väst inför Huawei-liknande sanktioner mot utvalda ryska företag och/eller att man stoppar öppnandet av Nord Stream 2, den nya gasledningen mellan Ryssland och Tyskland. Detta skulle ge långsiktiga problem för ryska ambitioner, både ekonomiskt och militärt.

– Att man aldrig tar Nord Stream 2 i bruk ser jag som en väldigt sannolik sanktion, säger SEB-strategen.

För att få med Tyskland på detta – med tanke på det tyska beroendet av rysk gas för sin elproduktion – krävs dock först att Putin går vidare med direkta angrepp mot ukrainsk militär eller till exempel aktivt försöker få till ett politiskt maktskifte i Kiev, enligt Hammarlund.

– En mindre militär upptrappning mellan rebellkontrollerade områden och resten av Ukraina kanske Nord Stream 2 skulle överleva, säger han.

Relaterade artiklar

Back to top button