För första gången på fem år krymper Sveriges ekonomi.

svensk ekonomi

En prognosenkät från SME Direkt har förutspått en BNP-förändring i intervallet minus 0,3 och plus 0,4 procent. Det är framförallt hushållskonsumtionen som nedgången beror på, enligt SCB.

Om man jämför med tredje kvartalet från förra året ökade BNP med 1,6 procent.

Den ekonomiska datan visar att utvecklingen har försämrats sedan årets första 6 månader – såväl konsumtionen i hushållen samt näringslivets produktion har utvecklats svagt mellan juli–september. Konjunkturinstitutets har däremot antytt i barometerindikatorn att läget i Sveriges ekonomi har varit ”betydligt starkare än normalt” under tredje kvartalet.

– Det var i linje med vad vi trodde, men det är betydligt svagare än vad till exempel Riksbanken har räknat med. Den stora bilden är att vi har en inhemsk efterfrågan som har försvagats på grund av svackan på bostadsmarknaden, samtidigt som exportefterfrågan från omvärlden är dämpad, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, till TT.

– Vi har en avmattning i tillväxten och det har vi sett tecken på ett tag. Det här är någon slags bekräftelse på det.

Torbjörn Isaksson vill poängtera en del tillfälligheter i siffrorna och att det finns frågetecken kring efterfrågan i landet.

– Det handlar om bostadsbyggandet, privat konsumtion och annat, säger han.

Konsumtion hos hushållen minskade med 1,0 procent jämfört med kvartal innan. Den offentliga konsumtionen har inte ändrats. Sveriges export ökade med 0,3 procent och importen gick ner med 0,6 procent.

Under kvartal två så växte BNP med 0,5 procent jämfört med kvartalet innan och upp med 2,7 procent jämfört med samma period förra året.

Statistiken har korrigerats för säsongsvariationer och kalendereffekter.
Rent tekniskt behövs det två kvartal efter varandra med minskande BNP för att det ska kallas recession.
Riksbanken har gett signaler om att det kan bli en räntehöjning i december eller början på nästa år. Storbanken Nordea tror att det blir i december och Torbjörn Isaksson tror inte att svagare BNP-siffror påverkar Riksbanken i någon större utsträckning.

– Inflationen är fortfarande kring målet och det gör väl att de höjer trots allt, säger han.

Enligt Torbjörn Isaksson kan siffrorna för kvartalet tolkas som en vändning för ekonomin medans man på Nordea tror att tillväxten kommer att se bättre ut i sista kvartalet.

– Än så länge är arbetsmarknaden stark och det är viktigt att komma ihåg. Framåtblickande indikatorer har mjuknat en del men pekar fortfarande på en hygglig utveckling.

Lina Fransson, strateg på storbanken SEB, berättar att en eventuell räntehöjning i december inte bara avgörs av BNP-siffrorna:

– Generellt sett var siffrorna i linje med våra förväntningar. Det är så klart en negativ siffra för Riksbanken som hade en högre prognos, samtidigt har man spelat ned tillväxtsiffrorna tidigare. Vår bedömning är att det är andra siffror som kommer att ha större betydelse, framförallt inflationen som vi får den 12 december samt lite hur man ser på utvecklingen globalt sett, säger hon.

Riksbanken har varit tydliga med att styrräntan ska höjas, antingen i december eller i början av nästa år.
– Vi ligger kvar med en höjning i december men har sagt att i takt med att data kommit in svagare och det varit stökigt på marknaden så är det lite mer osäkert än tidigare, säger Lina Fransson.

Finansministern Magdalena Andersson (S) vill inte kommentera tillväxtsiffrorna för att hennes mandat i övergångsregeringen har begränsningar.