Rejält stigande inflation – osäker utveckling

Inflationen drog iväg ordentligt i januari. Rejält stigande elpriser i kylan bidrog, visar nya siffror.

Men det är ingen inflationsbrasa på gång, uppgången är tillfällig, tror bedömare.

– Jag tror inte på en varaktig uppgång i inflationen, även om jag är mer osäker än på flera år, säger Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea.

Det har spekulerats i att de enorma pengaflödena som stater och Riksbanker pumpar ut i samhällena kan få inflationen att lyfta efter åratal av närmast stillastående priser. Men den allmänna bedömningen är ändå att den risken inte är överhängande.

Men osäkerheten är större än vanligt, enligt Isaksson. Pandemin har satt de vanliga mönstren ur spel. Och de siffror som kommer nu, som visar på rejält stigande inflation, måste tas med en nypa salt eftersom det är svårt att mäta när ekonomin ser ut som den gör.

Som vanligt sjönk priserna mellan december och januari, så brukar det se ut. Men, inflationstakten, prisförändringarna på årsbasis, steg i januari till 1,7 procent, enligt siffror från Statistiska centralbyrån (SCB). I december låg inflationen på 0,5 procent.

– Vi får leva med den här högre inflationen under kommande månader och ännu högre under våren. Men det är en tillfällig uppgång, vi kommer att få se en markant nedgång senare i år, spår Torbjörn Isaksson.

Hans bedömning baseras på en normalisering av priserna efter pandemin.

Bakom den stigande prisökningstakten ligger framför allt elpriserna. Hushållens kostnader för elräkningen har jämfört med januari i fjol stigit med närmare sex procent. Men även exklusive energiprodukter har inflationen stigit, till 1,8 procent, från inflationstakten på 1,2 procent i december.

Även kläder och skor samt livsmedel har blivit dyrare och bidrar till att lyfta inflationen, liksom boendekostnaderna.

Däremot fortsätter hemelektronik att bli billigare, enligt SCB:s sätt att mäta. Drivmedelskostnaderna har sjunkit jämfört med januari i fjol.

Inflationsspöket har framför allt dykt upp i USA, något som kan driva upp räntorna och pressa aktiebörserna, vilket aktieanalytikerna därför håller örnkoll på. Men i USA drivs priserna bland annat av den svagare dollarn. I Europa och Sverige är bilden spegelvänd, enligt Isaksson.

Inflationsmåttet som används är KPIF, vilket är det som Riksbanken använder där effekterna av ändrade bolåneräntor är borträknade i konsumentpriserna.

Relaterat:

Stockholmsbörsen rasade 4,6 procent Stockholmsbörsen rasade 4,6 procent på torsdagen. Det är den största nedgången sedan raset i mars och den fjärde dagen i rad med fallande kurser. ...
Staten ökar ägandet i SAS – går in med 5 miljarder... Krisande SAS får fem färska miljarder av svenska staten – men med höga krav om kraftig uppsnabbad miljöomställning. Men Vänsterpartiet tycker att krav...
Minusstängning avslutade börsveckan Stockholmsbörsen föll tillbaka under fredagseftermiddagen efter att ha pendlat kring nollstrecket under en majoritet av dagen. Visst stöd kom utav...
Avanza gör ett urstarkt kvartal Avanza överaskade analytikerna med ett rekordkvartal som vida översteg förväntningarna. Courtagenettot var dessutom det högsta i nätbankens historia. ...