Sveriges nota för EU-paketet: 150 miljarder

Varje svensk betalar runt 15 000 kronor i rena bidrag till EU:s återhämtningsfond. Kommer vi att få valuta för pengarna? Det återstår att se, men två chefsekonomer är positiva.

750 miljarder euro – 7,7 biljoner kronor – eller 7 700 miljarder i svenska riksdaler. Så mycket är EU:s nya stödpaket till medlemsländerna värt. Nästan fyra biljoner kronor är rena bidrag som kommer att gå till de länder och företag som drabbats hårdast av den ekonomiska krisen.

Sveriges ekonomiska insats till bidragen blir mellan 120 och 150 miljarder kronor. Det räknar Michael Grahn, chefsekonom för Danske Bank i Sverige, med utifrån hur mycket Sverige brukar betala.

– Jag får det till att vi ger 120–150 miljarder till EU i rena bidrag. Det är 2–3 procent av BNP, vilket är väldigt mycket pengar, säger han.

Uträknat per person bidrar alltså varje svensk med 12 000–15 000 kronor till bidragsdelen av räddningspaketet.

Utöver de rena bidragen tillkommer en lånedel på återstående 3,7 biljoner kronor. Pengarna lånas gemensamt av EU-kommissionen och betalas tillbaka lika gemensamt – men först till år 2058.
Stor risk framöver

Är det här då en bra investering för Sverige? Det återstår att se.

– Om EU får en stark återhämtning kan det gynna svensk exportindustri, men i övrigt har jag väldigt svårt att se den ekonomiskt positiva effekten av detta, säger Michael Grahn.

Hans chefsekonomkollega Robert Bergqvist, på SEB, är mer positivt inställd.

– 70 till 75 procent av Sveriges export går till Europa, klarar sig inte Europa får Sverige ekonomiska problem. Nu betalar vi en försäkring för att man ska få i gång Europas ekonomi, säger han.

På frågan om paketet är vad som krävs för att rädda Europas ekonomi är Michael Grahn inte helt säker.

– Det är ett stort stimulanspaket och förutsättningarna finns för att det ska ge en skjuts till ekonomin, men mycket är osäkert. Den stora risken för nya utbrott – som kan leda till en mer utdragen konjunktursvacka – finns kvar, säger han.

Robert Bergqvist anser att stödpaketet är tillräckligt stort, och just vad som behövs.

– Men det måste kompletteras med andra typer av krispolitik. På nationell nivå har Tyskland stödåtgärder för 50 procent av BNP, där ligger Sverige på 16 procent, säger han.
”Sverige sitter på bänken”

Båda chefsekonomerna tar upp vikten av att Europeiska Centralbanken (ECB) också är aktiv i krisen.

– ECB kan köpa i princip hur mycket statsobligationer som helst för att finansiera detta, det finns ingen övre gräns, säger Robert Bergquist.

Genom ECB har euroländerna länge haft en gemensam penningpolitik. Det nya räddningspaketet är ett steg mot en gemensam finanspolitik, enligt Bergquist.

– Man lånar gemensamt och beslutar kollektivt hur det ska fördelas. Man skaffar sig också en del skatteintäkter på EU-nivå. Det är ett välkommet steg för Eurosamarbetet som inte är fulländat utan en finanspolitisk union.

Vad innebär det för länder utan euron, som Sverige?

– Vi hamnar lite utanför den innersta cirkeln i politiskt arbete. Man kan säga att Sverige får sitta lite på bänken utanför när de stora besluten fattas. När britterna lämnar försvagas vår position ytterligare, säger Robert Bergquist.

Relaterat:

Gekås Ullared sätter nytt rekord – anställda får d... Jättevaruhuset Gekås i Ullared satte ett nytt försäljning rekord för 2018 på 5,4 miljarder kronor. Det är en tillväxt på 200 miljoner kronor jämfört ...
Volvoarbetarna går tillbaka till heltid Drygt tusen anställda vid Volvo lastvagnars hyttfabrik i Umeå går tillbaka till heltidsarbete på fredag, rapporterar Västerbottens-Kuriren. – I dag...
MP-minister placerar i olja och kärnkraft Olja, kärnkraft och flygplatser. Miljöpartisten och nyligt utsedda finansmarknadsministern Åsa Lindhagen har sina privata pengar i olika fonder som in...
Så mycket tjänar du på att hyra ut stugan 14 000 kr i veckan. Det kan du tjäna i veckan om du hyr ut ett fritidshus i Vaxholm, visar färsk statistik från Blocket. Suget efter att hyra ...