Containerbrist skapar kaos för global handel

kina

Stor brist på containrar i Kina och en flytande trafikstockning av containerfartyg i Europa och USA. Den situationen har trefaldigat fraktpriser och slagit hårt mot företag runt om i världen.

Pandemin har förändrat förutsättningarna för den globala handeln i grunden. I Asien är bristen på containrar nu så omfattande att fartyg den senaste månaden åkt halvtomma mot Europa och Nordamerika för att hämta hem tomma containrar.

Samtidigt staplas containrar på hög i USA. Utanför Los Angeles hamn har ett tjugotal containerfartyg legat på tomgång i över två veckor.

– Det vi ser globalt är en missmatch i systemet. Visst finns det containrar, men de är på fel plats, säger Claes Sundmark, försäljningschef vid Göteborgs hamn.

Volymen av den globala handeln sjönk endast 1 procent 2020 jämfört med 2019 men fördelningen under året var ojämn. Handeln störtdök med 12–15 procent under pandemins första våg, för att sedan snabbt återhämta sig igen och gå på högvarv.

– Efter sommaren blev det enorm fart på den globala konsumtionen. Folk köpte möbler till hemmakontoret, byggde verandor till sommarstället och köpte ny hemelektronik. Den snabba ökningen skapade stora brister av containrar, hamnkapacitet, lager, lastbilar och fartyg, säger Claes Sundmark.

Samtidigt som konsumtionen ökade fastnade många containrar i Afrika och Sydamerika. Fartygen hade åkt dit under våren med miljontals munskydd, men nu fanns inga båtar som kunde ta hem de tomma containrarna.

Rederierna koncentrerade istället sina fartyg till de mest populära rutterna, de som förbinder Asien, Europa och Nordamerika och containerbristen blev ett faktum.

– Jag har aldrig sett något liknande. Det är brister i alla led, säger Lars Mikael Jensen, chef för Global Ocean Network på Maersk, världens största rederi, till New York Times.

Hamnen i Göteborg har klarat sig bättre än många andra europeiska hamnar under pandemin. Det beror delvis på att Sverige har en jämn balans mellan export och import, enligt Claes Sundmark.

När en container kommer in med importerade varor, kan den snabbt åka ut igen med exportvaror.

I Göteborg hanteras cirka 55 procent av Sveriges containerhandel. Hamnen tog under det senaste året emot 800 000 containrar, men har en total kapacitet på 3 miljoner. Det har gjort att hamnen kunnat undvika trafikstockning.

– Vi har faktiskt haft en tillväxt på containersidan och ökade containertrafiken med 1 procent under 2020, säger Claes Sundmark.

Trots att Sveriges hamnar klarat sig förhållandevis bra har containerbristen fått stora konsekvenser för fraktkostnaderna globalt. Sedan slutet av förra året har fraktpriserna trefaldigats.

Fredrik Hermansson, vd för rederiet Greencarrier Liner Agancy, förklarar uppgången med att det är ”korvstoppning i hamnarna”.

– Under sommaren 2020 steg priserna från 2000 dollar till 6000 dollar per container. Sedan dess har vi sett en ytterligare ökning, framför allt i Europa med priser upp till 10 000 dollar per container.

Hur påverkar det er som rederi?

– Det har varit svårare att upprätthålla balansen mellan export och import. Det här ”just in time”-systemet har varit tufft när det är svårt att planera skeppningarna.

Prisutvecklingen har slagit hårdare mot vissa av rederiernas kunder. Enligt Hermansson är situationen extra tuff för de företag som ska frakta mycket skrymmande gods när priset per container ökar så pass mycket.

Företag kan heller inte komma undan billigare med att frakta varor med flyg. Under normala tider är flygfrakt ungefär åtta gånger dyrare än att frakta något till sjöss. Nu är kostnaden ännu högre när flygbranschen går på sparlåga.

Fredrik Hermansson spår att framtiden kommer att bli svår, men att oredan kan lösa sig innan årets slut.

– När pandemin lugnar ner sig kan vi nog hitta tillbaka till ett mer normalt läge. Dock kan det vara en tid framöver med turbulenta prisutvecklingar, säger han.

Även Claes Sundmark vid Göteborgs hamn tror att situationen för den globala handeln kommer förbättras under 2021.

– Men mycket styrs av hur pandemin utvecklar sig och hur det bland annat går med vaccinationerna, säger han.

Världens mest trafikerade hamnar

1. Shanghai, Kina, (42,01 miljoner TEU*)

2. Singapore (36,60)

3. Schenzhen, Kina (27,74)

4. Ningbo-Zhoushan, Kina, (26,35)

5. Kanton (Guangzhou), Kina (21,87)

6. Busan, Sydkorea (21,66)

7. Hongkong (19,60)

8. Quingdao, Kina (18,26)

9. Tianjin, Kina (16,00)

10. Jebel Ali, Dubai (14,95)

11. Rotterdam, Nederländerna (14,51)

12. Port Klang, Malaysia (12,32)

13. Antwerpen, Belgien (11,10)

14. Kaohsiung, Taiwan (10,45)

15. Xiamen, Kina (10,00)

* TEU är ett mått som används för hur många containrar som passerar genom en hamn. En 40-fotscontainer motsvarar oftast två TEU. Samtliga siffror från 2018.

Källa: Worldshipping.org